Bordsvisor

Melodi: Längtan till landet

Törsten rasar uti våra strupar, tungan hänger torr och styv och stel. Men snart vankas stora, kalla supar, var och en får sin beskärda del. Snapsen kommer, den vi vilja tömma, denna nektar lik Olympens saft, kommer oss att våra sorger glömma. Snapsen skänker hälsa, liv och kraft. Fordom odlade man vindruvsranka, av vars frukt man gjorde ädelt vin. Nu man pressar saften ur en planka, doftande av äkta terpentin. Höj din bägare, O, Broder, yster, och låt svenska skogen glida kall, ner för strupen och om sen det dig lyster, låt oss supa opp en liten tall. Helan tänder helig eld i själen, halvan rosar livet som en sky. Tersen känns från hjässan ner i hälen, kvarten gör oss till en mänska ny. Låt oss skåla med varann, go' vänner, skål för våran levnads glada lopp, törstens eld på nytt i strupen bränner. Leve livet! Skål och botten opp!